Jag som ansvarar för den här sidan heter Joakim Wendell. Jag har arbetat som gymnasielärare i Stockholms stad sedan år 2000. Mina ämnen är historia, svenska och filosofi. Om inget annat anges är det jag som har skrivit det som står på den här hemsidan. Om du vill kontakta mig, skriv till mig på admin@historia2.se . Jag tar tacksamt emot synpunkter och förbättringsförslag.

Många har hjälpt mig att arbeta fram det här materialet. Mycket har vuxit fram efter många och långa samtal med vänner, framför allt Fredrik Hornegård, Per Franke och Carl Holmberg. Själva hemsidan skulle inte vara möjlig utan den hjälp och det stöd jag fått från Peter Lissenko. Ett särskilt tack riktar jag dock till alla mina elever. Deras stöd, uppmuntran och kritiska synpunkter är det som ytterst fått mig att skapa den här sidan.

Naturligtvis är jag ensam ansvarig för eventuella fel och brister i materialet på den här sidan.

 

Videopresentation av den här texten:

Ladda ner powerpointen här

Det första man bör fråga sig när man börjar läsa historia är: vad är historia? Eller, annorlunda uttryckt, vad innehåller historieämnet? Vad är det jag ska lära mig? På frågan om vad historia är svarar många människor omedelbart att historia är allt som hänt förut. Ofta tänker man på årtal, kungar och krig.  Men det stämmer inte riktigt. Det absolut viktigaste man bör känna till om historieämnet är att det inte handlar om allt som hänt förut. Istället bör man skilja på historia och det förflutna:

Det förflutna = allt som hänt förut

Historia  = det som hänt förut och anses viktigt

Till exempel åt jag frukost och borstade tänderna i morse. Det hör till det förflutna, eftersom det är något som inträffat före denna tidpunkt, men det hör knappast till historien; det faktum att jag åt frukost och borstade tänderna i morse kommer med största sannolikhet inte att tas upp som viktiga fakta för framtidens elever att lära sig.

Varför är denna åtskillnad mellan historia och det förflutna viktig att vara medveten om? Titta på definitionen av historia igen: ”det som hänt förut och anses viktigt”. När man stöter på en sådan här formulering måste man fråga sig: ”Vem är det som anser att det är viktigt, och varför?” Det här är själva kärnan i historieskrivningens problem. När vi får reda på något om det förflutna får vi det alltid av någon, t ex en historiker som skrivit en bok om historia, eller en journalist som gjort en dokumentärfilm. Historia skapas alltså genom att olika personer gör ett urval ur all fakta som finns tillgänglig om det förflutna, väljer ut en del fakta som anses viktiga, och väljer bort annat. Om andra personer gör ett annat urval av vad som är viktigt, kommer en delvis annan bild av historien att uppstå.

Att lära sig historia handlar alltså inte bara om att lära sig fakta, händelser, personer och förändringsprocesser. Sådant är historiens innehåll, och det är viktigt att ha kunskap om innehållet. Men minst lika viktigt är att lära sig att tänka historia, alltså att fundera över historiska frågor och problem och lära sig de historiska tankeredskapen.

Här nedan presenteras några viktiga historiska frågeställningar och tankebegrepp. Men innan du tittar närmare på dem kan det vara bra att ställa sig frågan: varför ska man läsa historia?

Varför ska man läsa historia?

Historiska frågor och tankeredskap:

1) Hur kan vi veta vad som har hänt i det förflutna?

2) Vad är viktigt i historia?

3) Vad förändrades, och vad förändrades inte?

4) Varför hände något, och varför hände inte något?

5) Varför betedde sig människor förr så konstigt?

6) Vad var bra/dåligt med det som hände?

7) Historiemedvetande: nutid – dåtid – framtid