År 1776 revolterade tretton av de engelska kolonierna i Nordamerika mot den brittiska kronan. Resultatet blev ett omfattande krig, det amerikanska frihetskriget, som slutade i brittiskt nederlag och de engelska koloniernas självständighet.

Den amerikanska självständighetsförklaringen 1776 (http://en.wikipedia.org/wiki/American_Revolution)

Varför revolterade kolonierna?
Den direkta grunden till koloniernas revolt lades under 1700-talets stormaktskrig mellan England och Frankrike. I dessa krig hade England oftast överhanden tack vare sin starka flotta. Det gjorde att England kunde attackera franska kolonier överallt i världen, medan Frankrike hade svårt att göra så mycket alls mot England.

Det avgörande stormaktskriget under 1700-talet var Sjuårskriget (1756-63). Detta krig spred sig, liksom tidigare stormaktskrig, till kolonierna i Amerika och Indien. I Amerika togs britterna med överraskning, och numerärt underlägsna franska styrkor tillfogade britterna svåra nederlag. Trots detta slutade kriget i en fullständig brittisk seger, och i freden 1763 fick Storbritannien kontroll över de franska territorierna i Kanada och Indien.

I praktiken utgjorde därför Frankrike inte längre något påtagligt hot mot kolonierna i Amerika (även om de fortfarande hade Louisiana vid Mississippiflodens mynning). Ändå var den brittiska regeringen skakad av hur lätt det varit för de franska trupperna att hota de engelska kolonierna. Därför bestämde sig regeringen för att ha en permanent militärstyrka i kolonierna, för att skydda dem mot framtida angrepp. Soldaterna i denna styrka behövde avlönas, och för parlamentet var det självklart att deras löner skulle betalas av människorna i kolonierna.

De engelska kolonierna i Nordamerika 1775.  De rödfärgade kolonierna är de som revolterade året därpå. (http://en.wikipedia.org/wiki/American_Revolution)

Det här skapade problem. Kolonierna i Amerika hade inte befolkats på något planerat sätt, utan de som flyttade dit var ofta människor som ville undkomma den engelska statens direkta kontroll. Ofta flydde de till Amerika för att undkomma religiös förföljelse, men det kunde lika gärna röra sig om att man inte ville betala skatt. Eftersom den brittiska staten tjänat så pass mycket på handeln med kolonierna hade man tidigare inte infört någon beskattning av kolonierna, men nu ändrades det.

Många kolonister uppfattade alltså den brittiska militära närvaron och den påföljande beskattningen som ett allvarligt hot mot deras personliga frihet. Ändå var flertalet beredda att acceptera beskattningen och militären, om de bara fick något i utbyte. Kolonisterna resonerade som så, att om de betalade skatt så borde de också få något att säga till om angående hur skattepengarna användes. Eftersom det brittiska parlamentet fattade alla sådana beslut ville kolonisterna alltså få representanter i parlamentet.

På detta svarade dock parlamentet med ett absolut nej. De politiska partier som existerade ville inte ha in nya faktorer i maktspelet i parlamentet. De engelska parlamentsledamöterna hade också en ganska föraktfull inställning till kolonisterna, som de uppfattade som obildade bondtölpar.

Följden av denna vägran var att kolonisterna vägrade betala skatt, och allt våldsammare protesterade mot moderlandets politik under mottot ”no taxation without representation”. Britterna svarade på denna vägran med att lägga på tullar på de handelsvaror som kolonisterna var tvungna att köpa av brittiska fartyg, exempelvis te.

Motsättningarna fortsatte nu att öka. Några militanta kolonister protesterade mot den brittiska politiken genom att förstöra brittiska handelsvaror i ”The Boston Tea Party” 1773, med följden att britterna började använda soldater för att skydda fartygen. Till slut började beväpnade kolonister och brittiska soldater att skjuta på varandra, och kriget var ett faktum.

”Boston Tea Party” (http://en.wikipedia.org/wiki/American_Revolution)

Frihetskriget
När det stod klart att krig inte gick att undvika, samlades representanter för de tretton amerikanska kolonierna och förklarade sig självständiga år 1776. Denna självständighetsförklaring erkändes omedelbart av Storbritanniens fiender i Europa (Frankrike, Nederländerna och Spanien).

Britterna skickade nu militära styrkor till Amerika för att försöka krossa rebellerna. Kolonisternas armé, ledd av George Washington, försökte undvika öppen strid och förde istället gerillakrig. Britterna försökte tvinga kolonisterna att slåss, medan kolonisterna sprang och gömde sig, lade sig i bakhåll och försökte plundra britternas matförråd.

Slaget vid Bunker Hill 1775 var en kostsam seger för britterna (http://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Bunker_Hill)

Civilbefolkningen var kluven: en del stödde rebellerna, andra stödde britterna. Rebellerna använde sig ofta av civilbefolkningen som skydd: de gömde sig helt enkelt bland vanliga människor. Detta frustrerade förstås de brittiska trupperna, som då började använda terrormetoder mot civilbefolkningen. Tanken var att hota och skrämma civilbefolkningen så mycket att de inte vågade stöda rebellerna. Denna strategi slog dock fel: civilbefolkningen blev naturligtvis uppretad av de brittiska övergreppen och började allt tydligare att stöda rebellerna.
Trots den illa genomtänkta brittiska terrorstrategin var den brittiska armén så överlägsen att rebellerna var nära att förlora. Det som avgjorde kriget till rebellernas fördel var att Frankrike, senare också Spanien och Nederländerna, gick in i kriget emot Storbritannien. Motivet var inte så mycket att hjälpa rebellerna som att försöka trycka till Storbritannien, men britterna klarade inte av att slåss på så många ställen på en gång. När en fransk expeditionsstyrka landsatts i Amerika kunde den göra gemensam sak med rebellerna. Med fransk militärstyrka på sin sida kunde rebellerna nu besegra britterna i regelrätta fältslag.

Den brittiska armén i Amerika besegrades avgörande 1781, och 1783 tvingades Storbritannien erkänna koloniernas självständighet. Sex år senare, 1789, bildades den nya staten USA. Staten var en sammanslutning av de tretton kolonierna (som nu blev delstater istället). Konstitutionen var baserad på Montesquieus maktdelningslära: Kongressen hade lagstiftande makt, domstolen dömde  och presidenten hade den verkställande makten. George Washington valdes till landets första president.

George Washington leder sina trupper i slaget vid Princeton 1777 (http://en.wikipedia.org/wiki/American_Revolution)

Vilka konsekvenser fick revolutionen?
Den uppenbara följden av den amerikanska revolutionen var förstås att staten USA skapades. USA var en republik med begränsad rösträtt. Landets grundlag, konstitutionen från 1789, byggde på tanken att människor har universella fri- och rättigheter. Det betydde att ingen hade några ståndsprivilegier.

Var USA:s uppkomst en revolutionär händelse? Det kan diskuteras. De som ifrågasätter det revolutionära i USA:s tillkomst påpekar att det fina talet om rättigheter inte kom alla till del. USA var kanske inte ett ståndssamhälle, men var från början ett tydligt klassamhälle, där de stora jordägarna hade rösträtt och inflytande och därmed åtnjöt alla fri- och rättigheter i praktiken. Stora grupper, såsom kvinnor och enkelt folk, var utestängda från rösträtten. Och svarta och indianer ansågs inte ens ha del i de mänskliga rättigheter som konstitutionen utlovade.

Å andra sidan blev USA, alla dessa begränsningar till trots, en förebild för andra revolutionära rörelser i västvärlden. Amerikanarna hade visat att det faktiskt gick att upprätta en fungerande stat efter Upplysningens principer. De senare revolutionerna i Polen, Nederländerna och Frankrike var alla delvis inspirerade av USA. På närmare håll ledde USA:s framgångsrika kamp mot sitt moderland till att de spanska kolonierna i Amerika allt kraftfullare började sträva efter självständighet från Spanien, något som lyckades efter 1810. Den amerikanska revolutionen påverkade också revolutionen i Haiti 1791-1804.

Referenser

Barbara W. Tuchman, Den första saluten. Om det amerikanska frihetskriget och dess europeiska bakgrund(Atlantis 1989)

Marshall C. Eakin, Americas in the Revolutionary Era (The Great Courses, Course No 8617, http://www.thegreatcourses.com/tgc/courses/course_detail.aspx?cid=8617)