Videopresentation:
I historia arbetar vi med att ta reda på vad som hände, hur det hände och varför det hände. Men en viktig del i att läsa historia är att värdera det som hände: vad var bra/dåligt med det som hände?
När vi värderar något arbetar vi inte längre vetenskapligt, utan mänskligt. Vi har åsikter och värderingar med oss, och att försöka värdera historiska händelser är ett sätt att förstå hur historia har påverkat oss och allt annat levande – och att förstå att vi kommer att påverka framtiden. Vad vill vi lämna för arv till framtida generationer? Hur ska vi göra för att lämna det arv vi vill till våra efterkommande? Här kommer våra värderingar in, och då blir det viktigt att fundera över hur vi värderar vad folk har gjort förr.
Att värdera något som bra eller dåligt innebär inte att man bara uttrycker en åsikt. En värdering kräver att man anger sina skäl för att värdera något som bra/dåligt, och argumenterar för det. I det ingår att ta hänsyn till avvikande uppfattningar.
När man värderar historiska händelser är det viktigt att komma ihåg att ställa frågan: för vem var det bra eller dåligt? En händelse kan ha varit bra för vissa människor, men dålig för andra. Tänk också på att ta med både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser i din värdering: en händelse kanske var dålig för många som levde när den inträffade, men bra för människor som levde senare, eller tvärtom. En bra värdering tar hänsyn till sådana aspekter: därför är en genomtänkt värdering sällan så enkel som att säga att en händelse var bra eller dålig; istället nyanseras den genom att specificera vilka den var bra/dålig för, på vilket sätt den var bra/dålig och vilket tidsperspektiv som används i värderingen.
Referenser
Peter Seixas, ”Benchmarks of Historical Thinking: A Framework for Assessment in Canada” (Centre for the Study of Historical Consciousness, UBC, 2006 [länk])