Japan hade sedan 1600-talet styrts av Tokugawashogunatet. Shogunerna försökte hålla Japan isolerat från omvärlden. När amerikanska krigsfartyg dök upp utanför Tokyo 1853 hade japanerna därför inget att sätta emot, utan tvingades acceptera hårda handelsavtal med USA och efterföljande stormakter.
Denna förödmjukelse försvagade shogunatets ställning, och en grupp inom den japanska eliten genomdrev Meijirestaurationen 1866, då shogunatet avskaffades. I teorin återställdes kejsarens makt, men japanerna inrättade ett parlament efter brittisk modell. I praktiken var kejsaren bara en symbolisk ledare: parlamentet hade den viktiga makten.
Under generationen efter Meijirestaurationen reformerades det japanska samhället efter västerländskt mönster, och en industriell ekonomi sattes igång. Japan byggde upp en flotta efter brittisk modell och en armé efter tysk modell.
Den japanska kejsaren färdas bland folket
Varför lyckades Japan med en modernisering, när Kina misslyckades? En förklaring är att den japanska kejsardynastin inte var främmande i landet. Kejsaren fungerade som en lämplig enande symbol för den nya nationen. De som protesterade mot moderniseringen var framför allt den gamla feodala samurajklassen, och dessa höll fast vid sina traditionella vapen. När samurajerna gjorde uppror på 1870-talet besegrades de av den moderna nationella japanska armén. Men den viktigaste skillnaden var kanske att Japan alltid tagit till sig nya idéer utifrån, i synnerhet från Kina. Därför var det ganska enkelt för Japan att bara börja låna idéer från Väst. Kineserna däremot var vana vid att alla andra kopierade dem, och därför behövdes en ordentlig mental omställning innan Kina kunde göra samma sak som Japan.
Den japanska framgångssagan fick två viktiga konsekvenser. Den första var att Japan på 1890-talet trädde fram som en modern industriell stormakt. Med detta följde samma typ av nationalism och imperialism som Europa stod för. Japan deltog i konkurrensen om kinesiska marknader och försökte även erövra mark på Kinas bekostnad. I det ockuperade Korea betedde sig japanerna på samma sätt som européerna i Afrika.
Den andra konsekvensen följde ur den första. Japans intressen i Kina ledde till en konflikt med Ryssland. I det rysk-japanska kriget 1904-05 chockade Japan hela världen genom att grundligt besegra Ryssland både till lands och till sjöss. Därmed var västvärlden så illa tvungen att erkänna Japan som en stormakt. Nyheten om Japan seger fick effekter över hela världen. Japan blev en förebild för de koloniserade ländernas motstånd mot imperialismen. Genom att besegra Ryssland visade Japan att det europeiska herraväldet inte var så självklart, och att den rasistiska föreställningen om att den vite mannen var naturligt överlägsen alla andra var felaktig.
Vad har du använt för källor till denna texten? Eller finns det någon sida du kan hänvisa till med ungefär samma innehåll och synvinkel? mycket bra text. Har hjälpt mig mycket i mitt arbete om Japan 🙂
Först och främst vill jag tacka för en superb sida! Jag har mycket användning för den i min egen undervisning.
Jag skulle däremot vilja veta vad du baserar ditt påstående på då du säger att ”Men den viktigaste skillnaden var kanske att Japan alltid tagit till sig nya idéer utifrån” då du diskuterar hur Japan kunde ta till sig nya idéer snabbare än Kina.
Det här stämmer ju inte då Japan var helt stängt för omvärlden, och influenser från omvärlden, åtminstone från 1600-talet framåt(med undantag av en hamnstad vart portugiserna hade tillträde) till 1853(som du själv säger i början).
Om Japanerna alltid hade tagit till sig idéer utifrån skulle de ha haft krutvapen då USA öppnade Japan för handel, det här hade de inte och de levde ännu i ett medeltida samhälle då USA kom. Detta skulle de inte ha gjort om de tagit till sig idéer från bl.a. Portugiserna som de handlade med.. 🙂
Däremot så ändrades det radikalt då USA kom, då började de ta till sig influenser utifrån och orsaken är den att Meiji lyckades koncentrera makten till sig själv och han insåg att Japan inte kommer att klara sig om landet inte moderniseras 🙂