Afrika är en kontinent som präglas av en oerhörd mångfald. I detta avsnitt ska vi få en överblick över kontinentens geografiska variation, samt ta del av en diskussion om vad geografin haft för betydelse för Afrikas historiska utveckling.

För det första kan vi konstatera att Afrika är Jordens näst största kontinent, till ytan ungefär tre gånger större än Europa. Samtidigt är kontinenten massiv och kompakt: Afrikas kustlinje är 26 000 km, medan Europas är 32 000 km. Denna relativa brist på kuststräckor är, enligt en del historiker, en viktig faktor för Afrikas utveckling. Men jag ska inte gå händelserna i förväg: vi återkommer till denna fråga lite senare.

Afrika kan grovt delas in i fem större regioner: nord-, väst-, öst-, syd- och Centralafrika. Gränsdragningarna mellan dessa områden är ungefärliga, men de kan ändå tjäna till att göra en överblick över kontinenten mer hanterlig.

Afrikas geografi

Nordafrika avgränsas av Medelhavet i norr och Saharaöknen i söder. I östra delen av Nordafrika ligger Egypten, med den livsviktiga floden Nilen. Området väster om Egypten brukar kallas Maghreb. Nordafrikas medelhavskust möjliggör täta handelförbindelser mellan folken i Nordafrika och övriga områden runt Medelhavet. Saharaöknen utgör en formidabel barriär, men den är inte ogenomtränglig. Med hjälp av kameler som transportdjur går det att färdas längs visa sträckor genom Sahara och därmed upprätta karavanrutter, som historiskt haft stor ekonomisk betydelse. Det är också viktigt att komma ihåg att Sahara inte alltid varit en öken: under förhistorisk tid vara Sahara relativt bördigt. Klimatskiftningar omkring år 4200 f vt ändrade detta och gav upphov till den öken som vi känner till idag.

Sahara övergår i söder i ett omfattande stäpp- och savannområde som kallas för Sahel. Sahel lämpar sig mycket bra för boskapsskötsel, men inte så bra för jordbruk, vilket har lett till att folken i denna region ofta varit halvnomadiska boskapsskötare med visst jordbruk. Sahel utgör gränsen mellan Nord- och Västafrika. Kärnan i denna region utgörs av det breda band av tropisk savann som sträcker sig från Atlantkusten i väster till Etiopiska höglandet i väster. Detta savannområde kallas för Sudan (ej att förväxla med den nutida staten Sudan). Sudan är rikt på växt- och djurliv, och lämpar sig väl för boskapsskötsel. Jordbruk kan också fungera här, särskilt runt floderna Senegal och Niger samt vid Tchadsjön.

Sudan avgränsas i söder av tropisk regnskog, som sträcker sig längs delar av Västafrikas kust och breder ut sig över Kongobäckenet. Detta område utgör kärnan i Centralafrika. Här är skötsel av större boskap (kor, hästar) i stort sett omöjligt på grund av tsetseflugor som sprider sömnsjuka. Folken i regnskogsområdena har därför ägnat sig åt jakt, mindre boskap som getter, och jordbruk. Till Centralafrika räknas här också savannområdena söder om Kongoregnskogen, ner till Kalahariöknen, som tillsammans med Zambezifloden utgör den geografiska gränsen mellan Central- och Sydafrika.

I Sydafrika utanför Kalahariöknen vidtar återigen tropisk savann, en del stäpp av ungefär samma slag som Sahel, samt ett bördigt område längst i söder med milt klimat och vissa förutsättningar för jordbruk.

Östafrika avgränsas av Zambezifloden i söder och de stora sjöarna i väster. Regionen präglas av vidsträckta savanner med jordbruksmöjligheter främst vid de stora sjöarna, samt goda handelsförbindelser via Indiska Oceanen med Arabien, Indien och Sydostasien. Hit räknas också ön Madagaskar samt Afrikas horn, som präglas av det Etiopiska höglandets mer tempererade klimat.